Rapport från invigningsfesten

I går gick invigningsfesten för Tempofestivalen av stapeln på Kägelbanan. Först var det en timme med mingel och vin, sedan filmvisning av Lisa Keys dokumentär om sanningskommissionen efter apartheid i Sydafrika. Filmen visade kompositören Phillip Millers arbete med en cantata han komponerat inspirerad av människors berättelser under sanningskommissionen (Truth and Reconciliation Commission) samt arkivmaterialet från själva kommissionens förhör.

Jag blev starkt berörd av filmen och upplevde till och med fysiskt kalla kårar i kroppen. Kan förvisso ha berott på att det var lite kallt i lokalen, men jag väljer att se det som ett resultat av filmupplevelsen… Efter visningen snackade regissören och Agneta Mogren, festivalgeneral för Tempo, framme på scenen och publiken fick komma med sina kommentarer. Vaughan Giose från ICON SOUTH AFRICA hade en massa frågor och det blev en rätt lång diskussion. Det bådar gott inför lördagens barmingel (Södra bar, kl 17-18), där de båda är mina gäster.

Efter visningen fortsatte minglet i baren och jag träffade bl.a. Erik Gandini, mannen bakom den uppmärksammade dokumentären VIDEOCRACY som hade premiär på Venedigs filmfestival i höstas och därefter sålts till massor länder och gjort stor succé på bio i Italien (vilket är mycket ovanligt för en dokumentär). Han berättade att han ska ner på en festival i Prag i helgen, vilket han beklagade lite eftersom han var verkligt sugen på att se filmen TAQWACORE samt höra mitt samtal med producenten Mila Aung-Thwin (Södra bar, fredag kl 17-18).

Träffade också dokumentärfilmaren Måns Månsson (vars senaste film HR Landshövding vann Tempo Documentary Award förra året), som sitter i juryn för årets Tempo Documentary Award. Med all min charm och list försökte jag pumpa honom på information om juryarbetet, men han var på sin vakt. Så jag får stå ut med att precis som alla andra vänta till lördagens prisceremoni för att få veta vilken film som vinner. Han avslöjade dock att stackars Johan Croneman ligger hemma i influensa och därför har varit med på mötena via Skype. Än en gång bevisas det hur mycket smidigare allting blivit av svenske Niklas Zennströms briljanta uppfinning.

Kvällen fortsatte in på natten, men jag avvek vid halv tolv ungefär. Man måste ju spara lite kraft inför denna torsdagskvälls begivenheter som inleds med barminglet med Fredrik Wiseman kl 17 på Södra bar och sedan fortsätter med en middag tillsammans med årets gäster. Ser stort fram emot att träffa alla. Mer om det får ni läsa här på bloggen i morgon.

Se bilder från invigningsfesten

Mingla på Södra Bar!

I dagens inlägg ska jag helt skamlöst göra reklam för barminglet på Södra bar som leds av undertecknad. Torsdag-lördag kl 17-18 kommer några av årets intressantaste gäster att befinna sig i baren på Södra teatern för att prata om sitt filmskapande och dokumentärfilm i allmänhet med anledning av att de har filmer som visas på Tempofestivalen. Det blir roliga och intressanta samtal (lovar jag högmodigt redan nu) som publiken förhoppningsvis deltar i med iver. Gästerna som kommer är:

Torsdag 11.3 kl 17-18
Gäst: Frederick Wiseman
Den legendariska amerikanska regissören Wiseman, som med över 40 filmer på sitt CV är en riktig veteran inom dokumentärfilmen, är på plats med sin nya film LA DANSE om Paris operabalett. Med honom kommer jag att prata om hans långa karriär och de glädjeämnen och utmaningar den har inneburit, vad han tycker om dokumentärfilmens utveckling och situationen för dokumentärfilmare i dag. Och förstås om LA DANSE. Ett fantastiskt tillfälle att under avslappnade former ta del av en mästares visdomar.

Fredag 12.3 kl 17-18
Gäst: Mila Aung Twhin
Kanadensaren Aung Twhin är producent till filmen TAQWACORE om muslimska punkare. Med tanke på det smala (men högintressanta) ämnet tänkte jag koncentrera diskussionen mest kring just filmen; dess finansiering, tillkomst, spridning och reaktionerna de fått på filmen. Givetvis ska vi också prata om andra filmer han producerat och vad han har för tankar kring dokumentärfilmsbranschen i dag. Om du klickar här på länken så hittar du en intervju med Aung Twhin (om du mot förmodan skulle ha missat det).

Lördag 13.3 kl 17-18
Gäster: Lisa Key och Vaughan Giose
Den sydafrikanska regissören Lisa Key är i Stockholm med filmen Rewind, som får sin internationella premiär på Tempofestivalen vid morgondagens invigningsfest. Filmen handlar om The Amnesty Hearings i Sydafrika, en process skapad för att behandla folkmorden. Bödlarnas och offrens berättelser, sorgen och hatet men också kampen kring att förlåta för att kunna gå vidare. Vaughan Giose är producent för IKON – SOUTH AFRICA, ett projekt som vill lyfta kortfilmsdokumentärer gjorde av oetablerade filmare. Vi ska bl.a. diskutera hur det är att vara verksam inom dokumentärfilmen i Sydafrika och hur det ser ut för dokumentärer i Afrika överlag.

Under Tempofestivalen visas ett urval av Ikon-dokumentärerna och man kan även höra Giose och den svenska dokumentärfilmaren och –producenten David Aronowitsch berätta om sitt tioåriga samarbete kring Ikon-projektet på Kägelbanan fredagen 13 mars kl 15-17. För en intervju med Lisa Key, så det är bara att scrolla neråt här på sajten för att få lite försmak på lördagens samtal.

Eftersom minglet pågår mellan fem och sex är det ett ypperligt tillfälle att smyga iväg från jobbet lite tidigare, dricka ett glas vin och sedan fortsätta kvällen med minst en filmvisning. Jag hoppas på att få se er alla på Södra bar senare i veckan!

Oscarsnominerade dokumentärer på Tempo

Det är säkert många som precis som jag just nu sitter och jobbar med lite skakiga händer efter att ha vakat sig igenom Oscarsgalan i natt. En gala där finanskrisen i filmbranschen syntes tydligt genom en nedtonad och intim (läs tråkig) gala där höjdpunkten bestod av att Alec Baldwin ramlade ur sängen i ett förinspelat inslag.

Men oberoende av galans utförande är filmbranschens mesta uppesittarnatt över för i år och nu fortsätter det digra arbetet med att plöja sig igenom de nominerade filmerna. I det här sammanhanget är det förstås dokumentärerna som är det intressanta. På Tempofestivalen har du chansen att se två av de nominerade filmerna innan alla andra, nämligen Burma VJ och The Most Dangerous Man in America: Daniel Ellsberg and the Pentagon Papers.

Burma VJ är en dansk dokumentär om unga videojournalister i Burma som, med risk för sitt eget liv, dokumenterade upploppen i militärregimen under 2007. Filmen har prisats över hela världen och ingår nu i Tempo Youth, Tempofestivalens och FilmCentrums satsning på skolelever där filmpedagogiskt material och diskussioner mellan filmskaparna och eleverna efter visningarna ingår.

The Most Dangerous Man in America handlar som titeln avslöjar om Daniel Ellsberg, den militära rådgivaren som insåg att Vietnamkriget var ett fullkomligt misstag och som med fara för sitt eget liv lämnade ut hemliga handlingar, de s.k. Pentagon Papers, till New York Times för att vända allmänhetens opinion och slutligen få stopp på vansinnigheterna. Sedan dess har han arresterats över 70 gånger för sitt sociala engagemang och bl.a. vunnit det svenska ”The 2006 Right Livelihood Award” (”Det alternativa Nobelpriset”). Själv ska jag se filmen fredag kväll, det ser jag verkligen fram emot!

Fem filmtips

Det finns hur många filmer och evenemang som helst som jag är sugen på under årets festival, men för att sortera lite i utbudet listar jag här de fem filmer jag ser mest fram emot att se.

Pansy Division: Life in a Gay Rock Band
Historien om det öppet homosexuella punkbandet Pansy Division som verkar inom den smala genren queerpunk kan inte vara annat än intressant. Eftersom fredagens gäst i samtalen på Södra teatern som jag håller i är Mila Aung Twhin, producent för Taqwacore, så har jag redan sett Taqwacore på dvd och kan därför rekommendera den med facit i hand. Den handlar om muslimska ungdomar i USA som spelar punk, även det en oväntad kombination.

For the Best and for the Onion
Som de flesta matdokumentärer (tänk nu på Bananas!* och Vårt dagliga bröd) handlar den här om den orättvisa framställningen av maten vi köper, men förutom att det alltid är bra att göra sig medveten om de här frågorna så är rödlöken min favoritgrönsak!

Garbage Dreams
Om tre killar som vuxit upp på världens största sopstation utanför Kairo. När Kairo bestämmer sig för att låta ett multinationellt företag sköta sopsorteringen lämnas de 60.000 personerna i zabbaleenfolket (”soptippsfolket”) åt sitt öde. Jag var i Kairo och andra delar av Egypten för något år sedan, så därför känns det ännu mer angeläget att se den här dokumentären.

Off Ways
Einstürzende Neubauten reser 1989 till Östberlin för att uppträda. Filmaren Uli M Schueppel var med då och reser nu tjugo år senare tillbaka och intervjuar de som såg den legendariska konserten. Eftersom jag bodde i Berlin ett halvår förra året är det extra roligt att se dokumentärer om stadens historia.

Cooking History
Filmaren Peter Kereke tar oss på en resa i matens historia på 1900-talet genom att se på matens betydelse under krigsföring. Det är precis sådana ämnen som jag tycker är intressantast att se dokumentärer om, ämnen som det inte står i historieböckerna om men som har varit av fullkomligt avgörande betydelse. Alla måste ju äta oberoende av hur livssituationen ser ut runt omkring.

Konsten att mingla

En filmfestival innehåller ju inte bara massvis med film utan också mingel och fester, det hörs ju på namnet: fest-ival. Detta nätverkande, som det så fint heter, är för mig en av de största behållningarna med filmfestivaler. Att med ett glas vin i handen träffa folk som är intresserade av film och/eller jobbar med film resulterar ofta i intressanta och roliga samtal om filmerna man sett och planerar att se. På utländska festivaler ser samtalen för det mesta exakt likadana ut i början, vilket faktiskt kan vara ganska skönt eftersom man då helt enkelt värmer upp samtalet genom att kallprata.

Här följer ett standardsamtal mellan mig och utvald person (det kan vara vad som helst mellan en kroatisk filmjournalist och amerikansk agent), vi kan kalla honom Frederic (ett ganska vanligt namn i filmvärlden):

Jag: När kom du hit?
Frederic: I fredags. Och jag åker tisdag kväll.
Jag: Jag ska vara här hela perioden, det börjar ta lite på krafterna nu. Har du sett någon bra film?
Frederic: Ja, jag tyckte X var riktigt bra. Och det är mycket buzz kring Y, det verkar som att skådespelarpriset kan gå till den unga killen.

Och så vidare. Eftersom många av dem som går på Tempo bor i Stockholm kan man skippa det första och gå rakt på att fråga om bästa filmen de sett och kolla vilken film det pratas om mest. Om man bara pratar med tillräckligt många så får man ganska snabbt en bild av vilka filmer man absolut bör se.

Och så två andra tips för lyckat filmfestivalmingel:
1. Om du jobbar i branschen, ha ALLTID med dig visitkort. Folk som inte har visitkort ses faktiskt som mindre seriösa.
2. Om du stöter på någon du vet att du träffat tidigare, men som du inte kommer ihåg vad heter kan du undvika att tvingas fråga denne genom att fort som attan hitta någon du känner som du kan presentera för personen i fråga. Enkelt och effektivt knep för att framstå som någon som kommer ihåg alla du någonsin träffat.

Vi ses i baren!

Välkomna till Tempos festivalblogg!

Hej alla dokumentärfilmssugna och festivallängtande gäster. Om en knapp vecka drar Tempofestivalen igång. Äntligen! Under fem dagar, 10-14 mars, kan ni se och höra över 100 dokumentärer från hela världen, möta spännande gäster och gå på roliga fester. Här på bloggen kommer jag kontinuerligt att publicera allt från film- och evenemangstips till skvaller från festivalminglen, så se till att kolla in bloggen varje dag för att hänga med i det senaste.

Surfa också gärna runt på resten av Tempos sajt, här kan man läsa om alla filmer och evenemang, göra sitt eget festivalschema och givetvis bli medlem i Facebook-gruppen och Twitter. Och sist men absolut inte minst, ladda ner festivalschemat till sin iPhone. Precis som det ska vara kan tyckas, men t.o.m. de största s.k. A-festivalerna (Cannes, Berlin etc) faller långt bakom Tempo i teknik och smidighet. Så nu är det bara att gå lös och bygga ett tajt och filmfyllt schema för nästa helg. Lycka till!

Andrea Reuter bloggar på årets Tempofestival!

Tempofestivalen har glädjen att meddela att årets festivalbloggare blir Andrea Reuter och ni kan läsa hennes första blogg redan idag. Andrea är finlandssvensk filmvetare med ett förflutet som filmkritiker på bl.a. Metro och Elle och programledare på Filmkrönikan. Just nu jobbar hon som projektledare på Utlandsavdelningen på Svenska Filminstitutet, vilket innebär många filmfestivalresor och en högt skolad mingelförmåga. På fritiden gillar hon att dansa till minimalistisk techno och blogga på egna hemsidan www.andreareuter.com. På Tempofestivalen har hon medverkat som moderator i flera år. I år leder hon även minglet i Södra bar. Missa inte det!