Den tyske regissören Uli M Schueppel, aktuell med OFF WAYS om Einstürzende Neubauten, besöker idag Tempo i samband med visningen av filmen.
OFF WAYS börjar i Berlin 1989. Einstürzende Neubauten reser från väst till öst för att som första västtyska band någonsin uppträda i ÖstBerlin. Uli M Schueppel var med då, och gör nu om resan genom att träffa konsertbesökarna tjugo år senare.
Schueppel är också aktuell med sin nya spelfilm Tranzania.living.room, (visad bland annat på Göteborg Film Festival) - där han låter invånare i Dar es Salaam fantisera om hur det ser ut i ett tyskt vardagsrum. Schueppel är även filmfotograf och manusförfattare; baserad i Berlin.
OFF WAYS visas i sektion Music Docs
Många internationella regissörer, producenter och andra gäster besöker årets upplaga av Tempo Dokumentärfestival. Ta chansen att träffa Fredrick Wiseman, Lisa Key, Valenta Monti och många fler. Läs om dem här:
Liza Key, regissör – REWIND (Sydafrika)
Den sydafrikanske regissören, producenten och manusförfattaren Liza Key debuterade som regissör 1999 med QUESTION OF MADNESS om Dimitri Tsafendas – mannen som mördade Sydafrikas premiärminister Hendrik Verwoerd. Hennes sjätte långfilmdokumentär, den skakande REWIND om apartheidtidens offer och bödlar, inleder festivalen och får också sin internationella premiär på Tempo. Key har sedan 1998 varit ordförande för SCRAWL – The South African Screenwriters Labrotory. Mellan åren 1986 och 1995 var hon även festivalchef för Mail & Guardian Film Festival.
Vaughan Giose, producent och regissör - IKON South Africa (Sydafrika)
1999 grundade den sydafrikanske producenten och regissören Vaughn Giose produktionsbolaget Rainbow Circle Films och är även en av grundarna bakom Molweni Township Film Festival, Kapstadens första lokala filmfestival. Giose besöker festivalen i egenskap av sin roll som producent för IKON South Africa, för att tillsammans med David Aronowitsch, en av projektets initiativtagare från Story AB, berätta om hur de genom workshops, hårt arbete och inte minst genom att samla in hundratals idéer från hela Sydafrika hjälpt en serie filmprojekt att nå stor sydafrikansk och internationell publik.
Frederick Wiseman, regissör – LA DANSE THE PARIS OPERA BALLET (Frankrike/USA)
1967 färdigställde Frederick Wiseman vad som kallats världens kanske bästa och mest skakande dokumentär, TITTUCUT FOLLIES, om mentalvården på ett statligt fängelsesjukhus för kriminella i Massaschusetts, USA. Sedan dess har den nu 80-årige amerikanske filmskaparen, ständigt trogen sitt direct-cinema uttryck, producerat en mängd hyllade och utmanande filmer med en enorm spännvid gällande ämnen, bland annat DOMESTIC VIOLENCE och NEAR DEATH. LA DANSE THE PARIS OPERA BALLET, som nu visas på Tempo, är hans 38:e dokumentär, och tar oss bakom kulisserna på Paris-operan för att möta dansarna i deras hårda vardag.
Valentina Monti, regissör – GIRLS ON THE AIR (Italien)
Den italienska regissören Valentina Monti regidebuterade 2005 med RADIO LA COLIFATA. Montis skildring av Radio la Colifata, den första radiostationen att sända program gjorde av patienterna intagna på ett mentalsjukhus, blev en provokativ studie i konsten att ge röst till människor utan talan i samhället. Samma tematik återkommer när hon nu besöker Tempo med sin senaste film, GIRLS ON THE AIR, som handlar om den afghanska radiostationen Radio Sahar – landets första radiostation driven av kvinnor.
Mila Aung-Thwin, producent – TAQWACORE: THE BIRTH OF PUNK ISLAM (Kanada)
Som producent på och grundare av kanadensiska EyeSteelFilm – ett av de mest spännande produktionsbolagen just nu, har Mila Aung-Thwins filmer sedan början av 2000-talet uppmärksammats runt om i världen. Aung-Thwin har tidigare producerat filmer som UP THE YANGTZE, RIP! A REMIX MANIFESTO (visad på Tempo-09), IDFAvinnaren LAST TRAIN HOME och senast den festivalaktuella TAQWACORE: THE BIRTH OF PUNK ISLAM. Han närvarar på festivalen för att under en Master Class delge sina erfarenheter av dokumentärfilmsproduktion, från idé till distribution.
Stefano Strocchi, producent – MASTERCLASS: FROM ZERO (Italien)
Den italienske regissören och producenten Stefano Strocchi grundade 2007 det oberoende produktionsbolaget MOVE med målsättningen att satsa på unga experimentala dokumentärfilmsprojekt. Under 2009 påbörjades arbetet med onlineprojektet FROM ZERO. Projektet skildrar efterdyningarna av den jordbävning som i april 2009 skakade bergsregionen Abruzzo i Italien. I skarp kontrast till de sensationella bilder som nyhetskanalerna kablade ut skildrar projektet, genom minutiöst observerande, detaljerna i återuppbyggnaden av ett samhälle. Strocchi närvarar på Tempo för att med utgångspunkt i FROM ZERO leda en Master Class där onlinedokumentärens möjligheter och speciella problematik kommer att diskuteras.
Kirsten Laumann, radiomakare – DEROUTE IN FIRST CLASS (Danmark)
Danske Kirsten Laumann är en av Europas mest framgångsrika radiodokumentärmakare! Laumann är sedan 40 år tillbaka verksam inom DR (Danmarks Radio). Bland hennes tidigare produktioner återfinner vi bland annat RADIOCY som belönades med Prix Europa 2000 och DEN LILLA FLICKAN MED HUVUDDUK som belönades med Prix Italia 2005. Laumann närvarar på Tempo med sin senaste dokumentär DEROUTE IN FIRST CLASS i vilken hon skildrar den tidigare ofantligt rika danska skeppsredarfamiljen Beckman som sedan många år är bosatt norr om Lissabon. Under den portugisiska revolutionen 1974 nationaliserades familjens alla tillgångar och nu lever de på en mager pension från danska staten.
Kanadensiske Mila Aung-Thwin gästar Tempo, som producent för TAQWACORE: THE BIRTH OF PUNK ISLAM, tillika hyllade Rip! A remix manifesto och Last train home – som vann Featurepriset på IDFA i höstas och även visades på Sundancefestivalen. Mila kommer att hålla en masterclass under TEMPO BRANSCH.
Vad har TAQWACORE fått för reaktioner från den muslimska världen?
Generellt har vi fått positiva reaktioner. Å andra sidan är det en ganska öppensinnad public som kommer för att se filmen. Fast jag har märkt att folk har lite svårt för den i början, och det gäller inte bara muslimer. Till exempel den legendariske filmskaparen D A Pennebaker, en av mina stora idoler, var på en visning och han hade svårt för musiken i början, men var glad att han stannat kvar. Efteråt sa han: ”You’ve made Islam NOT scary!” Och från premiären i Sheffield minns jag en tjej i hijab på första raden, på vår Q & A efter visningen sa hon att hon hade känt på samma sätt: att hon hade problem med filmen i början, men att hon nu skulle vilja visa den i Saudiarabien. Så visst har TAQWACORE haft problem att bli visad i vissa delar av världen. Till exempel ville en festivalchef i Dubai gärna ha med den, men sa att ”man då fick förutsätta att någon skulle spränga biografen i luften”. Och vi hade tänkt visa den i en modern moské i Toronto, men även de fegade ur.
Vilken var den största producentutmaningen med TAQWACORE?
Det var rätt svårt att hitta finansiering, eftersom filmen är så nischad och den potentiella publiken faktiskt ansågs vara ganska liten. Kombinerat med att vi filmade en musikrörelse när den var ny och fick sin spridning över flera kontinenter.
Vad har varit mest fascinerande?
Jag har verkligen lärt mig otroligt mycket om islam, jag måste erkänna att det jag visste före filmprojektet nästan bara var stereotypt. Det är väldigt lätt att man tänker på islam som en sluten och tvingande religion. Men det stämmer ju inte, det finns en enorm bredd inom Islam.
Har ni jobbat på något särskilt sätt för att marknadsföra TAQWACORE?
EyeSteelFilm fungerar rätt mycket som ett anarkistiskt konstnärskollektiv, vi försöker behålla kontrollen över filmen och göra så mycket som möjligt själva. Så jag finns med när vi klippar, jag designar posters, delar ut flyers på biografer, gör research, säljer kringgrejor. Jag är jättestolt över att ha designat våra t-shirts som min fru Genevieve sedan har tryckt i silke.
Läs mer om TAQWACORE.
TEXT: Christina Höglund
Liza Key, Sydafrikansk regissör, kommer till Tempofestivalen med REWIND – en film om ett folks vittnesmål, som formats till ett stycke musik. Vi får möta offrens sorg men även de skyldigas. The Amnesty Hearings i Sydafrika handlade om att klargöra historien efter folkmorden, i ett försök att gå vidare. En process som var oerhört svår för många, att tvingas lyssna till bödlarnas berättelser – och kanske förlåta någon som dödat ens man eller ens barn. REWIND får sin internationella premiär på Tempo!
Kan du berätta vad den här rättegången hade för betydelse? Man kan säga att det finns två svar på den frågan. Antingen att det var bra att förövarna faktiskt berättade vad som hänt, för att landet ska kunna gå vidare, men det var i många fall oerhört svårt för offrens familjer att höra vittnesmålen. Av de 7 112 som bad om amnesti för sina brott var det 849 som fick behålla frihet.
Stämmer det att ditt filmade originalmaterial försvann? Och att du därför producerade föreställningen själv, i Johannesburg?
Ja, en mindre nogräknad brittisk producent stal det, tro det eller ej, och vi blev tvungna att filma allt en gång till. Men nu i efterhand tänker jag att om inte min film hade blivit stulen, hade jag aldrig gett mig i kast med att själv producera REWIND-föreställningen. Och det gav mig otroligt mycket. Det svåraste var självklart annars att utsätta offren för ett ytterligare trauma när de behövde berätta sina historier ännu en gång framför kameran.
Nu gör du en tio timmar lång film, inspirerad av Claude Lanzmanns Shoah?
Jag kan inte ta mig ur den där känslan av att jag borde göra något om alla ännu okända berättelser som finns från apartheidtiden. Framför allt är jag intresserad av de som såg det hända men som inte gjorde någonting. Så det är mitt nästa projekt, att försöka förmedla dessa historier på samma vackra, lyriska sätt som Lanzmann gjorde om Förintelsen i Shoah. Jag tänker också jättemycket på det som den sydafrikanske författaren Njabulo Ndebele skrivit: ”Det förflutna knackar hela tiden på vår dörr, därför att historien är begravd i nuet. Att bortse från det värsta i vår tid är att skjuta upp framtiden”.
Hur skulle du vilja beskriva dig som filmskapare?
Jag har en ännu ouppfylld dröm om att göra komedi..! Att försöka se den ljusare sidan av livet. Ändå dras jag hela tiden till ämnen som handlar om orättvisor. Jag antar att jag borde se mig som en dokumentärfilmare med ett socialt patos, men jag ser ändå fram emot att fortsätta experimentera och bidra med nya sätt att skildra Sydafrikas historia.
Läs mer om filmen REWIND.
TEXT: Christina Höglund
Den tyske regissören Uli M Schueppel, aktuell med OFF WAYS om Einstürzende Neubauten, besöker Tempo i samband med visningarna av filmen. Schueppel är också aktuell med sin nya spelfilm Tranzania.living.room, (visad bland annat på Göteborg Film Festival) - där han låter invånare i Dar es Salaam fantisera om hur det ser ut i ett tyskt vardagsrum. Schueppel är även filmfotograf och manusförfattare; baserad i Berlin.
OFF WAYS börjar i Berlin 1989. Einstürzende Neubauten reser från väst till öst för att som första västtyska band någonsin uppträda i ÖstBerlin. För publiken där, som tidigare bara hört bandet på bootleg-kassetter som smugglats över muren, blev konserten med Einstürzende Neubauten sedemera åttiotalets höjdpunkt. Filmaren Uli M Schueppel var med då, och gör nu om resan genom att träffa konsertbesökarna tjugo år senare. En magnifik dokumentation av Tysklands transformation, musikens makt och politikens svängningar.
OFF WAYS visas i sektionen Music Docs där vi också möter Sydafrikas Sex Pistols i filmen FOKOFPOLISEKAR, gör en fascinerande resa i den muslimska punkens okända värld i TAQWACORE:THE BIRTH OF PUNK ISLAM, och träffar på den 100-åriga musikaliska rebellen Bi Kidue i AS OLD AS MY TONGUE.
FOKOFPOLISEKAR och AS OLD AS MY TONGUE visas också i sektionen Africa Update
Vi är mycket stolta över att presentera årets festivalgäster! Möt dem på visningarna, seminarierna, och i Södra Bar, tillsammans med Andrea Reuter kl 17–18 torsdag–söndag.
Frederick Wiseman, den legendariske amerikanske dokumentärfilmaren gästar Tempo med sin senaste film LA DANSE – THE PARIS OPERA BALLET som får svensk premiär! Filmen är en hyllning till dansen och det hårda arbete en dansare utför. I många av sina filmer har Wiseman en institution som utgångspunkt eftersom ”institutioner har särskilda regler, som ger dig möjlighet att studera hur ett litet samhälle fungerar” förklarar han sin metod. Som exempel på detta får vi i LA DANSE – THE PARIS OPERA BALLET får vi följa den franska balettskolans vardag med daglig träning, repetitioner och föreställningar. Wiseman har gjort närmare 40 filmer. Han är snart 80 år och menar att hans filmskapande fortfarande drivs av samma motivation som han hade på 1960-talet. Vi är väldigt glada att få välkomna honom till Tempo Dokumentärfestival! Möt honom på Södra Bar tillsammans med Andrea Reuter torsdag 11 mars kl 17–18 samt i samband med visningen av LA DANSE – THE PARIS OPERA BALLET.
Måns Månsson, en av Sveriges mest lovande filmare och vinnare av TEMPO DOCUMENTARY AWARD 2009, Margreth Olin, en av Norges främsta filmare, Johan Croneman, vass filmkritiker i Dagens Nyheter och Andrea Östlund, regissör och konsulent för Rookie-projektet är övriga jurymedlemmar för TEMPO DOCUMENTARY AWARD.
I juryn för Tempos tävling för korta dokumentärer, STHLM. DOC, finns Ann-Marie Söhrman-Fermelin, lektor på Filmhögskolan vid Göteborgs Universitet, Ulla Nilsson, projektledare på SVT Dokumentär, Mårten Nilsson, prisbelönt filmare, Katrina Mathsson, distributör på Folkets Bio och Fredrik Sahlin, filmkritiker i SVT.
Valentina Monti, besöker också Tempofestivalen med sin film GIRLS ON THE AIR.
Vaughan Giose från IKON SOUTH AFRICA kommer för att berätta om samarbetet mellan svenska och sydafrikanska dokumentärfilmare inom ramen för IKON SOUTH AFRICA .
Kirsten Laumann, är en av Europas mest framgångsrika radiodokumentärmakare och gästar Tempo med dokumentären DEROUTE IN FIRST CLASS.
Fler gäster tillkommer. Håll utkik här på webbplatsen!
